elpis.blogg.se

Kära dagbok!

Jaha.... då var vintern här! Ingen snö än men kallt, riktigt kallt!

Hörde på TV om att ca 90 % av de som väljer kloster-livet gör detta bara under en begränsad tid. Intressant! Har trott att de som gick i kloster gjorde detta på livstid!

Jag hade sådana funderingar när jag var i tonåren. Kände mig lockad över att vara nunna. Men jag ångrade mig. Vet inte om det var tur eller inte. Nu skulle jag gärna ta del av den världen en tid. Känns lockande att få vara i tystnad och bara få vara! Vet inte om det är en romantisk bild som jag målar upp?!!

 

Lockas av tanken att leva ett enklare liv! Men sen har man fattigmans-tänket så djupt rotat så det är svårt att göra sig av med saker för man vet ju inte när man får råd nästa gång!

Det är ungefär som att man äter lite extra för man vet ju inte när man får mat nästa gång! Jag menar, hur långt har jag till kylen???? Det är verkligen konstigt att man fortfarande har det tänket.

Men jag försöker verkligen göra medvetna val och ta mitt ansvar. Jag kan känna tyngden i energierna i det materiella. Ändå är där en sån belöning i att köpa och att ha materiella saker.

Så visst är det en kamp!

En balans som är klurig att hålla! Men känner att det är viktigt att försöka.

 

Jag hade en väldigt otäck dröm härom natten. Utan att gå in på detaljer så var kontentan att jag måste stå upp för mina barn! Säga stopp och inte låta barnen bli kränkta.

Det var en väldigt stark dröm och den har inte lämnat mig oberörd. Känner att den även får mig att fundera på hur jag skulle kunna göra för andra barn. Hur jag ska kunna sätta stopp för att barn far illa.

De sänder på TV från andra länder och visar fattiga barn och det är ju givetvis viktigt att vi hjälper dem att få det bättre men hur är det med våra egna barn?

Har hört nära vänner berätta om alkolism, övergrepp och kränkningar inom familjen.

Men det är kanske lättare att lägga huvudet på sne och skänka en slant till en organisation än att öppna ögonen och faktiskt se vad som sker i närmaste vänkretsen.

Skulle vilja göra något men jag vet inte vad! Skulle vilja hålla föreläsningar men vet inte hur!

 

Ljus och kärlek <3

Kära dagbok!

 

Skulle behöva lite vägledning!

Jag har blivit av med mina änglakort och det är kanske för att jag ska prova andra vägar för vägledning.

Som det här att kanalisera genom att skriva.

Men det är ganska läskigt. Det är ju lättare att läsa ett kort än att ta ansvar för det man själv skriver.

Jag tror att det är en röd tråd för de flesta nu, att våga ta klivet och våga ta ansvar.

Nu gör ju inte det saken lättare! :)

 

Ja, det är just det denna tid handlar om; att ta ansvar!

Ta ansvar genom kärlek. Så det spelar ingen roll var du bor eller vad du jobbar med så länge som du tar ditt ansvar fullt ut genom kärlek.

Det är dags att släppa på dina rädslor och låta kärleken lysa fullt ut!

Gör en lista på dina krav här i livet. Vad är viktigast om du följer kärleken och bortser från all rädsla!

Vad behöver du för att må bra?

Börja med det så du ransonerar bort alla rädslor så är det lättare att se saker klarare. Känn hur du blir lättare när du gör dig av med sånt som faktiskt har tyngt dig. Det kan vara svårt att se när man är i ekorrhjulet. Därför är det bra att skriva upp sånt som faktiskt är viktigt för ren överlevnad och för att du ska må bra. Är det din tv eller din familj? Är det en ny väska eller att få en massage. Skriv upp allt du kommer på och var skonningslös.

Titta på dina saker i hemmet. Varför har jag behållit den där vasen som jag avskyr bara för att jag har fått den av svärmor?? Rensa ut rent fysiskt i hemmet och fundera sedan på dina relationer.

Är där relationer jag inte mår bra av.

Fundera på varför du klär dig som du gör. Ibland gör vi saker för att vi tror att det förväntas av oss.

Så ta dig en riktig kalldusch och vakna upp för livet går och vad vill du uträtta här i världen?

 

Ljus och kärlek<3

Kära dagbok!

Jag läste på en annan blogg om ett par som hade flyttat utomlands. De hade valt att leva utan ägodelar och levde nu ett bra och meningsfullt liv.

Jag funderar mycket på hur jag skulle kunna leva i ett varmare land. Hade det varit bättre? Hade jag mått bättre?

Det är lätt att måla upp ett paradis. Men sen tänker jag på alla mina vänner. Hur skulle våra relationer bli? Skulle de hålla? Skulle de försvinna?

Vill jag verkligen flytta eller hade det räckt med semester ett par gånger per år?

Jag tror inte jag är den enda människan i Sverige med dessa tankarna. Men blir det då bättre?

Det är nog som det är här, vissa mår bra och vissa mår inte så bra.

Sen är jag fullkomligt medveten om hur många förmåner vi har i Sverige. Vi har det väldigt bra. Det är nog det som gör valet väldigt svårt. Man vet ju vad man har men inte vad man får.

 

Ja, du. Ibland ska man bara hoppa och ibland ska man ta ett steg tillbaka och se det man har. Ibland är det kanske en kombination.

 

Jag önskar så som många andra att jag skulle vilja vinna pengar för att kunna få fler valmöjligheter. Men samtidigt så vill jag välja ett enklare liv. Frågan är om jag skulle kunna kombinera det. Jag vill gärna tro det.

Att ha mer pengar hade ju gjort att jag hade kunnat släppa stressen över mycket. Om bilen går i sönder, om något i huset går i sönder, om jag behöver gå till tandläkaren eller om barnen blir sjuka. Såna saker kan verka självklara i Sverige men för mig är det en tuff verklighet.

Jag åt rawfood under en period och kände mig betydligt lättare och blev väldigt medveten om hur mat påverkar mig men även hur materiella saker påverkar mig. Denna tunga energi som det innebär.

Det är där min kluvenhet än en gång ger sig tillkänna. Jag vill vinna pengar för att få ett bättre liv men samtidigt så är ju frågan om det hade inneburit mer materiella saker och däremot mer tunga energier.

 

Jag vill gärna tro att jag har lärt mig en del genom åren och om jag skulle få in pengar så skulle jag omsätta de i bra energier och inte åka med i status-snurran.

 

Men den stora frågan återstår ju ändå; Ska man våga hoppa? Sälja allt och flytta utomlands för ett enklare liv?

 

Ljus och kärlek <3

 

 

 

 

Godmorgon kära dagbok!

 

Ja, nu har jag funderat och diskuterat och andats och kännt in.

Det blev inte kvälls och helg jobbet. Men däremot dök det upp ett annat jobb! Ett drömjobb för mig där jag får vara kreativ och inspirera andra!

Helt underbart!

Har fått rådet att vara min egen mamma och det är inte så lätt att förstå hur man är det.

Men jag försöker tänka på det.

Läste bla ett bra inlägg idag på en blogg som du hittar på elwingen.wix.com/oratmotjorden

just om att ta hand om sig själv. Att lyssna, hålla om sig själv och att ge sig själv kärlek.

Det har vi glömt hur man gör. Vi är så snabba att lägga över våra problem till andra.

Ge oss tabletter eller något annat istället för att vi ska lyssna själva på vad kroppen vill.

Vi kan faktiskt fixa en hel del själva genom att lyssna på vad kroppen säger.

Behöver den någon annan sorts mat?

Behöver den mer sömn?

Mer vatten?

Eller behöver den bara kärlek ifrån våra egna händer?

Lyssna och du får vägledning.

 

Ljus och kärlek <3

 

 

Godmorgon kära dagbok!

 

Snacka om att vi är inne i förändringens tid! Det händer så mycket för alla människor. Alla man pratar med är så fruktansvärt trötta också. Den tröttheten känner jag inte av men det kan ha sina förklaringar.

 

Ska på en dröm-arbetsintervju idag och det känns helt magiskt!

 

Om ni tycker livet känns krångligt så sätt er i tystnad och fokusera inåt och be ärkeängeln Michael om hjälp!

Be om det högsta bästa!

 

Håll er i flödet, öppna era hjärtan, känn tillit, andas och sen hoppa! Hoppa in i det läskiga men som känns rätt på något ologiskt plan. Som min sambo, som har sagt upp sig trots all varning från andra. Han gjorde vad som kändes rätt trots att det går emot all logik! 

 

Lita på kärleken!

 

Ljus och kärlek <3

Kära dagbok!

Idag har jag känt mig småberusad hela dan. (Även om jag inte dricker alkohol längre så har jag ju gjort det så jag vet ju hur det känns menar jag! ;)

Skyller det på fullmånen!

 

Mina döttrar var vakna länge mitt i natten inatt så de var säkert påverkade av fullmånen. Jag brukar sova bra även om det är fullmåne men det är klart att är mina barn vakna så är ju jag också det! :)

 

Jag har hamnat i ett läge där jag inte vet hur jag ska gå vidare. Måste försöka sätta mig i lugn och ro, som nu, och försöka känna inåt.

 

Det handlar givetvis om jobb. Har funderingar om att ta ett kvälls och helgjobb. Men jag vet inte om jag ska göra det. Har svårt att ta mig tid att känna efter med hjärtat. Försöker ta till mig gårdagens kanalisering och ta ett steg tillbaka och andas! Försöka känna in med öppet hjärta. Det är inte lätt att sålla bland kärlek och rädslor!

 

Så nu har jag tänt ljus och renat med salvia. Känner mig lite nervös och pirrig i kroppen.

 

Nu bjuder jag in änglar från det högsta bästa! Jag ber om er hjälp!

Om det är så att jag inte är redo för att ta detta steget så undrar jag när jag är redo? Jag är fullt medveten om att det inte finns något svar...

Jag vill bara inte köra huvudet i väggen gång på gång!

Nu kommer det snart lite kanaliserat!

Jag vill gå på rätt väg nu och utvecklas!

Det är dags nu! Du kan släppa alla rädslor. Känn var du har flyt, när flyter ditt liv? Vad gör du när ditt liv flyter?

När du känner lycka, glädje och upprymdhet?

Där har du ditt svar. Det är stor tid att sluta göra det som förväntas och det som känns trögt och jobbigt.

Livet ska levas i lätthet och det kommer det att göra när du gör saker av hjärtans lust!

Som du fick i kanaliseringen igår; Sluta kämpa och börja andas!

Det är då det börjar hända saker.

Känns det roligt?

Känns det lätt?

Känns det varmt i hjärtat?

Känns det som magi?

Då har du hittat rätt! Det ska gå i lätthet, det ska vara roligt och kärleksfullt!

Börja med att göra ditt liv enklare först och främst.

Minska på materiella saker till sånt du känner att du verkligen behöver, var kritisk!

Minska på aktiviteter till sånt du faktiskt vill och sånt som känns bra.

Avsluta relationer som du inte mår bra av!

Börja säga nej och gör sånt som går i lätthet istället!

Be om hjälp, både till änglar och till nära och kära. Tillsammans är vi starka!

Vad vill DU? Vad behöver DU?

 

Tack mina vackra vänner! Jag känner mig så tacksam för att ni hjälper mig!!

 

Ljus och kärlek <3